Roadmap och tidslinje

Grundidén

Tre diagram svarar på frågan “när händer vad?” — med olika upplösning:

Tidslinje — en linje med viktiga datum på. Bara när, inte vad som görs däremellan.
Gantt-schema — en stapel per aktivitet längs en tidsaxel, med beroenden mellan staplarna. Mycket detalj: vem väntar på vem, och vad händer om något blir sent?
Roadmap — en grov bild av vad som ska byggas i vilken ordning. Antingen med datum, eller i varianten Nu / Nästa / Senare utan datum alls.

Ju längre fram i tiden, desto mindre vet man. Det är den viktigaste skillnaden mellan diagrammen: hur mycket säkerhet de låtsas ha.

Vad används det till?

Kommunicera med beställaren — “när får vi se något?”
Hitta beroenden — vad kan inte börja förrän något annat är klart?
Se konsekvensen av en försening — flyttas slutdatumet, eller finns det marginal?
Prioritera — vad gör vi nu, och vad får vänta?

Delarna och vad de heter

Gantt-schemat har flest delar, så det är det som är annoterat här. En tidslinje är i princip bara tidsaxeln med milstolpar.

Del	Hur den ritas	Vad den betyder
Aktivitet	En rad med namn till vänster	Ett arbetspaket — tillräckligt stort för att planera, tillräckligt litet för att följa upp
Tidsaxel	Skala överst: dagar, veckor eller månader	Tiden går åt höger
Stapel	Liggande rektangel	När aktiviteten pågår — början och slut
Beroende	Pil från slutet av en stapel till början av en annan	“B kan inte börja förrän A är klar”
Milstolpe	Romb (diamant)	En tidpunkt, inte en aktivitet: en leverans, ett beslut, en deadline. Har ingen längd
Idag-linje	Lodrät streckad linje	Var ni är nu. Staplar till vänster om linjen borde vara klara
Kritisk linje	Markerade staplar (här röda)	Kedjan av beroenden där varje försening flyttar slutdatumet. Rapporten ligger inte på den — den kan bli en vecka sen utan att presentationen påverkas

Exempel — en 10-veckors projektkurs

En elevgrupp har en projektkurs på tio veckor där de bygger bokningsappen för grupprum. Skolan har bestämt datumen: kick-off, inlämning av projektplan, demo varannan vecka och slutredovisning. Teamet bestämmer själva innehållet i varje sprint.

Därför använder de två diagram. Först en tidslinje för det som är fast:

Sedan en roadmap i Nu / Nästa / Senare-form för innehållet. Den har inga datum — bara ordning:

Tillsammans svarar de på båda frågorna beställaren och läraren har: när får vi se något (tidslinjen), och vad kommer först (roadmapen). Ett detaljerat Gantt-schema över alla tio veckor hade blivit fel redan i vecka 3 — teamet vet inte i vecka 1 vad sprint 3 kommer att innehålla.

Nu / Nästa / Senare eller datumbaserad roadmap?

	Nu / Nästa / Senare	Datumbaserad
Säger	I vilken ordning	Vilket datum
Passar	Agila team, produkter som utvecklas löpande	När något utanför teamet hänger på datumet: en lansering, en mässa, en lag som börjar gälla
Risk	Beställaren vill ändå ha datum — och gissar själv	Datumen uppfattas som löften, även när de var gissningar
Tips	Ju längre till höger, desto grövre punkter	Visa osäkerhet: “kvartal 3” istället för “14 september”

När ska du välja vilken?

Välj…	När…
Tidslinje	Det viktiga är några fasta datum — deadlines, demos, avstämningar
Gantt-schema	Det finns många beroenden, flera team eller leverantörer, och fasta datum. Vanligt i vattenfallsprojekt, byggprojekt och upphandlingar
Roadmap Nu/Nästa/Senare	Ni jobbar agilt och innehållet ändras efter varje sprint
Datumbaserad roadmap	Ledningen eller kunden behöver planera runt era leveranser
Något annat	Vill ni prioritera vad som ska in i “Nu”? → Prioriteringsmatriser

Gantt och agilt — går det ihop?

Inte riktigt, och det är poängen. Ett Gantt-schema förutsätter att man vet vilka aktiviteter som finns och hur lång tid de tar — innan man börjar. Scrum bygger på motsatt antagande: att man lär sig vad som behövs medan man bygger, och planerar en sprint i taget.

Men det finns lägen där de möts:

Ramen kan vara fast även när innehållet är agilt. Kursens tio veckor, med demo varannan vecka, är en tidslinje. Inuti varje sprint jobbar teamet agilt.
Beroenden utanför teamet. Om ni väntar på att skolans IT ska öppna inloggningen med skolkonto är det ett beroende — det kan vara värt att rita, även i ett agilt projekt.
Sprintarna själva kan bli staplar i ett Gantt-schema på hög nivå, så länge ingen försöker planera innehållet i sprint 4 i detalj redan nu.

Vanliga misstag

Falsk precision. Ett Gantt-schema med dagsprecision tio veckor framåt ser professionellt ut och är nästan garanterat fel. Planera detaljerat nära, grovt långt bort.
Glömma beroendena. Utan pilar är ett Gantt-schema bara en färgglad lista. Det är beroendena som visar vad en försening kostar.
Milstolpe med längd. “Testning” är en aktivitet (stapel). “Testning klar” är en milstolpe (romb).
Roadmap som löfte. Skriv tydligt på roadmapen att den visar nuvarande plan. Uppdatera den efter varje sprint review.
Rita och aldrig uppdatera. En plan som inte följs upp är värdelös. Flytta idag-linjen varje vecka och se vad som ligger efter.

Mall att kopiera

Roadmap — Nu / Nästa / Senare

Nu (denna sprint)	Nästa (1–2 sprintar)	Senare (kanske)

Aktivitetslista för Gantt-schema — fyll i innan ni ritar:

Aktivitet	Slut (vecka)	Beror på
		—

Milstolpe:	—

Övning

Ta er egen kurs eller LIA-period. Rita först en tidslinje med de datum som är fasta (inlämningar, redovisningar, start och slut). Gör sedan en Nu/Nästa/Senare-roadmap för det ni ska bygga. Diskutera i gruppen: vilka punkter i “Senare” skulle ni stryka först om tiden tar slut?

TL;DR

Begrepp	Vad det är
Tidslinje	Viktiga datum på en linje
Gantt-schema	Staplar per aktivitet + beroenden + milstolpar
Milstolpe	En tidpunkt — romb, ingen längd
Kritisk linje	Kedjan där varje försening flyttar slutdatumet
Roadmap Nu/Nästa/Senare	Ordning utan datum — passar agilt
Datumbaserad roadmap	Ordning med datum — när andra planerar runt er