Kanban

Grundidén

Kanban är, till skillnad från Scrum, inte tidsboxat i sprintar. Istället visualiserar man arbetsflödet på en tavla med kolumner — och begränsar hur mycket som får vara i varje kolumn samtidigt.

flowchart LR
    subgraph Tavla
    A["Att göra"] --> B["Pågår\n(max 3)"] --> C["Granskas"] --> D["Klart"]
    end

En uppgift (ett kort) flyttas från vänster till höger allteftersom arbetet fortskrider. Ingen ny uppgift plockas in förrän det finns plats — det kallas Work in Progress-gräns (WIP-gräns).

Varför en WIP-gräns?

Utan en gräns på hur många uppgifter som får vara “Pågår” samtidigt, börjar folk på fler saker än de hinner slutföra — allt blir halvfärdigt samtidigt, ingenting blir klart. En WIP-gräns tvingar teamet att slutföra innan de börjar på nytt, vilket i praktiken gör att saker blir klara snabbare i genomsnitt, inte långsammare.

Kanban vs Scrum

	Scrum	Kanban
Tidsboxning	Ja — sprintar (1–4 veckor)	Nej — kontinuerligt flöde
Roller	Fasta (Scrum Master, Product Owner)	Inga fasta roller krävs
Planering	Sprint Planning i förväg	Uppgifter läggs till löpande
Passar bra för	Produktutveckling i cykler	Support, drift, löpande underhåll

Många team blandar de två — sprintar från Scrum, tavlan och WIP-gränser från Kanban. Det finns inget krav på att välja exakt en metod rakt av.

Mätvärden i Kanban

Eftersom Kanban inte har sprintar mäter man istället flödet direkt:

• Cykeltid — hur lång tid en uppgift tar från att den påbörjas till att den är klar
• Genomloppstid (lead time) — hur lång tid en uppgift tar från att den skapas till att den är klar (inkluderar väntetiden innan den påbörjas)

Ett team som ser cykeltiden växa vet att något i flödet har blivit en flaskhals — ofta syns det som en kolumn där korten hopar sig.