Diagram för data

Grundidén

Ett datadiagram (en graf) gör siffror till en bild, så att mönster syns utan att man läser varje värde. Valet av diagramtyp avgör vilket mönster som syns:

Frågan du vill besvara	Diagram
Hur förändras något över tid?	Linjediagram
Hur stora är några kategorier jämfört med varandra?	Stapeldiagram — stående (kolumndiagram) eller liggande
Hur stor andel av en helhet är varje del?	Cirkeldiagram — men bara om delarna är få och tydligt olika

I projekt möter ni dem hela tiden: burndown-diagram i sprinten, velocity över flera sprintar, tidrapporter och ärendestatistik på retrospektivet.

Vad används det till?

Följa upp en sprint — hinner vi? (burndown)
Planera nästa sprint — hur mycket brukar vi klara? (velocity)
Hitta var tiden går — vilka ärenden tar längst tid?
Underlag för beslut — på en retrospektiv, inför kunden eller ledningen

Delarna och vad de heter

Del	Hur den ritas	Vad den betyder
Titel	Fet text överst	Vad diagrammet visar — gärna som ett påstående: “Buggarna ökar sedan v38”
X-axel	Vågrät linje längst ner	Oftast tiden eller kategorierna
Y-axel	Lodrät linje till vänster	Oftast det som mäts — antal, timmar, poäng
Axeletikett	Text längs axeln	Vad axeln mäter, och i vilken enhet
Skalsteg	Siffror med jämna mellanrum	Axelns indelning. Jämna steg (0, 10, 20…) och — för staplar — alltid från noll
Dataserie	En linje eller en grupp staplar	Alla värden som hör ihop, t.ex. “Bugg”
Datapunkt	En prick (eller en stapel)	Ett enskilt värde: vecka 40 kom det 30 buggar
Förklaring (legend)	Liten ruta med symboler	Vilken linje/färg som är vilken serie. Behövs inte om det bara finns en serie
Källa	Liten text under diagrammet	Var siffrorna kommer ifrån och vilken period. Utan källa går diagrammet inte att granska

Exempel — fyra diagram ur ett projekt

Ett burndown-diagram visar hur mycket arbete som är kvar i sprinten, dag för dag. Den streckade linjen är den ideala takten — om teamet blev klart med lika mycket varje dag. Den heldragna är den faktiska.

Så läser teamet det: den faktiska linjen ligger över den ideala hela sprinten — de ligger efter. Dag 1 hände ingenting (40 → 40) och dag 3–4 stod det still igen (35 → 35). På retron visade det sig att båda gångerna väntade de på svar från kunden. Sprinten slutade med 4 poäng kvar — en user story som inte blev klar.

Velocity per sprint — stående staplar

Velocity är hur många story points teamet blev klara med per sprint. Sprintarna är kategorier (inte en jämn tidslinje med mätvärden däremellan), därför stående staplar, ett så kallat kolumndiagram.

Snittet är 24 poäng per sprint (145 / 6). Det är ett bättre underlag för nästa sprintplanering än den bästa sprinten (29) — och det är teamets eget mått. Velocity ska inte jämföras mellan team: ett annat team räknar story points på ett annat sätt. Se Backlog och sprint.

Tid per ärendetyp — liggande staplar

När kategorierna har långa namn, eller när det är många av dem, blir liggande staplar lättare att läsa — texten får plats och ögat jämför längder snabbt. Sortera från störst till minst.

Medianen används istället för medelvärdet, eftersom ett enda jätteärende annars drar upp hela stapeln. Skriv det i axeletiketten — annars vet läsaren inte vad hen tittar på.

Fördelning av ärenden — cirkeldiagram (och varför det sällan är rätt val)

Ett cirkeldiagram visar delar av en helhet, där hela cirkeln är 100 %. Det fungerar bara när delarna är få (2–4) och tydligt olika stora. Ögat är dåligt på att jämföra vinklar och ytor, mycket bättre på att jämföra längder.

Till höger är A 19 %, B 18 %, C 17 %, D 16 %, E och F 15 % var. Det går inte att se — och därför ska de här siffrorna visas som liggande staplar, eller helt enkelt som en tabell.

Ärlig varning: använd inte cirkeldiagram när

det finns fler än 4–5 delar
delarna är ungefär lika stora
du vill jämföra två perioder (två cirklar bredvid varandra är nästan omöjliga att jämföra)
delarna inte blir 100 % tillsammans — t.ex. när ett ärende kan ha flera typer
någon föreslår 3D-effekt. En lutad cirkel gör de främre bitarna större än de är.

Är du osäker: välj ett stapeldiagram. Det är nästan aldrig fel.

När ska du välja vilket?

Välj…	När…	Exempel i projekt
Linjediagram	Värdena följer på varandra i tid och du vill se trenden	Burndown, öppna buggar per vecka, svarstid över tid
Stående staplar (kolumner)	Få kategorier eller tidsperioder som du jämför	Velocity per sprint, ärenden per månad
Liggande staplar	Många kategorier, långa namn, eller en topplista	Tid per ärendetyp, fel per modul
Cirkeldiagram	2–4 delar av en helhet, tydligt olika stora	Andel buggar av alla ärenden
Tabell	Läsaren behöver de exakta värdena	Tidrapport, budget
Något annat	Du vill visa hur grupper överlappar → Venndiagram — eller prioritera idéer → Prioriteringsmatriser	—

Vanliga misstag

Y-axeln börjar inte på noll i ett stapeldiagram. En stapel på 21 ser dubbelt så hög ut som en på 18 om axeln börjar på 15. (I linjediagram kan det vara okej att zooma — men skriv ut skalan tydligt.)
Ojämna skalsteg. 0, 10, 20, 50, 100 på samma axel förvränger allt. Välj jämna steg.
Ingen enhet. “Tid” — timmar, dagar, minuter? Skriv enheten i axeletiketten.
Linjediagram för kategorier. En linje mellan “Bugg” och “Fråga” påstår att det finns något däremellan. Kategorier ska ha staplar.
För många serier. Fler än 3–4 linjer i samma diagram blir spagetti. Dela upp.
Ingen källa. Om ingen kan se var siffrorna kommer ifrån går det inte att lita på dem.
Färg som enda skillnad. Alla ser inte färg på samma sätt — skilj också med streckad/heldragen linje eller direkta etiketter, som i exemplen ovan.

Mall att kopiera

Fyll i innan du ritar — det tvingar fram rätt diagramtyp:

Fråga	Ditt svar
Vad vill jag att läsaren ska förstå? (blir titeln)
Tid, kategorier eller andelar? (blir diagramtypen)
Vad är x-axeln, och vilken enhet?
Vad är y-axeln, och vilken enhet? Börjar den på 0?
Hur många serier? Behövs en förklaring?
Var kommer siffrorna ifrån, och vilken period? (blir källan)

Övning

Ta fram siffrorna från ert senaste projekt eller er senaste sprint — antal klara uppgifter per person, per dag eller per typ. Rita samma siffror två gånger: en gång som cirkeldiagram och en gång som stapeldiagram. Visa båda för någon utanför gruppen och fråga “vilken del är störst?”. Vilket diagram svarade de snabbast på?

TL;DR

Begrepp	Vad det är
Linjediagram	Förändring över tid — burndown
Stapeldiagram, stående	Jämför få kategorier — velocity
Stapeldiagram, liggande	Många kategorier eller långa namn — sortera
Cirkeldiagram	Andelar av en helhet — bara 2–4 tydligt olika delar
Axeletikett	Vad axeln mäter + enhet
Skalsteg	Jämna steg, staplar från noll
Källa	Var siffrorna kommer ifrån